Scandinavia vs Canada
Det var tva lag pa banan och reglerna var enkla. Varje lag bestod utav fyra deltagare. I tur och ordning skulle varje deltagare dricka ur sin ol. Inte innan foregaende lagmedlem hade druckit ur sin fick nasta borja. Forsta lag med 4 tomma bagare skulle sta som segrare.
Det skandinaviska lagets deltagare var foljande.
Alex Banana
En halvchilensk aikare pa ca 25 bast fran norra delarna av Stockholm. En kille som helt klart kan dricka ol..
Jonatan Jojnatan Rolfer Andersson
Needs no further introduction.
Danskan
En blond, smal, snygg tjej. Valdigt dansk skulle det visa sig.
Rasmus "The Anchor" Bergmark
Lagets ankare och sista deltagare.
Motstandarlaget bestod i sin tur av 4 hormonstinna kanadicker med valdigt mycket muskler, hiphopkepsar och forstora t-shirts. Tva av dessa jobbade i baren och hade tidigare ropat ut i hogtalarna "Drinkin'contest, anybody against Canada!". Trots att hela stallet kande nagon form utav David vs Goliat-stamning svarade alltsa fyra modiga skandinaver pa detta kall.
Matchen borjar och Alex Banana gor ingen besviken. Publiken hapnar.. skandinaverna leder! Jonatans tur. Den numera langhariga mannen fran downtown Enskede overtraffar sig sjalv och fullkomligt krossar sin motstandare. Turen gar over till Danskan. Ska en sa tunn och spad varelse kunna matcha ett nordamerikanskt muskelberg? Hon inte bara gor sa utan drygar till och med ut var ledning. Kvar star lagets ankare, salika jag sjalv, och kan enkelt svepa hem segern till Skandinavien och Europas fordel. Vilda gladjescener utbryter. Stranden gungar med i "Scandinaaaavia, Scandinaaaavia ole ole oleeee". Kanadickerna far krypa sin vag med svansen mellan benen samtidigt som de segrande vikingarna delar pa priset, en gratis mekongbucket.
Slut pa matchreferat.
Booze Cruise, 5 fotbollsmatcher i rad och tyska vanner.
Trots att vi har latat oss mycket har vi anda hunnit med en del. T.ex. har vi varit pa Booze Cruise. En Booze Cruise ar nar ca 50 vuxna manniskor beger sig ut pa en bat for att aka till en ode strand, grilla, lyssna pa Oasis pa hogsta volym och dricka valdiga mangder alkohol. Allt detta i ledning av en gammal engelsk kakfarare/fotbollshuligan som forovrigt ar agare for strandens storsta nattklubb. En Booze Cruise ar alltsa precis vad det later som. Det var en valdigt intressant upplevelse. Vi nojer oss dar.
Vi har aven hunnit med att hyra moppe och tagit oss runt till alla strander i omradet. Det var kul att se vad som finns har men det kanns helt klart som om vi har valt ratt strand att bo pa. En kul detalj ar att vi som har varit har en vecka har sett mer av stallet an manga man traffar som har varit har flera manader. Det sager en hel del om vilka ambitioner en del backpackers har med sen resa.
Igar hade vi lang uppsittarkvall med en rad fotbollsmatcher pa tv. Den forsta borjade kl 20:00 kambodjansk tid och den sista (El Classico) borjade 04:00. Jonne vann och sag hela 5 matcher i rad.
Jag och Jonatan pausade lite i fotbollen och gick ut med vara nyfunna tyska vanner Tyll och Mark. Tyll och Mark ar roliga nar dom pratar engelska och sager "My godth!", ''Ahh fuck off', och "Fuck you!" valdigt ofta. Med dom reser aven en kanadensisk tjej som pa nagot satt styr upp och balanserar dom minst sagt ostabila tyskarna pa ett bra satt.
Det ar en hel del roliga individer har och man borjar sa smatt fatta hur deras liv i Sihanoukville ser ut. Det ar kul ett tag men jag skulle aldrig palla en langre tid.
Imorn ska vi ut pa en battrip och sova pa en o som hetter Bamboo i en natt. Efter det bar det av till Thailand och Koh Chang lar bli forsta anhalt.
Aufweidersen und guten abend!
Beach life.
Sadar ja. Det tog ganska exakt tre veckor men till slut har vi gjort resans forsta bad. Det blev har pa Serendipity Beach i Sihanoukville som debutdoppet agde rum. Riktigt riktigt grande. Vadret har vrait kanon dom tva dagar som vi hitills har varit har. 30 grader i luften, 27 grader i vattnet och sol hela dagarna. Vi forsoker vanja oss vid tanken pa att vi kanske tvingas sta ut med dessa vaderforhallanden i ett par mander framover nu. Aaaaaa'hahahaha!
Sihanouville ar riktigt soft tycker jag. Vi har bara varit pa backpackerstranden Serendipity Beach sahar langt men ska forsoka ta oss runt till dom andra stranderna nagon dag framover. Det verkar dock som de flesta andra resande i var alder hanger i omradet dar vi bor. Vi har hittat ett okej guest house knappt 100 meter fran stranden. Tva dubbelsangar, jag delar med Jojnatan, fan och inget varmvatten (vem fan behover varmvatten?) for 9 dollar natten. Helt klart overkomligt. Dessvarre ar det latt att man spanderar desto mer pengar pa alkohol i den har stan. Vi motte upp min jobbarkompis Pelle igar for att kaka och festa lite. Pelle och hans polare har hangt har pa samma stalle en manad och det verkar som att festandet ar det som ligger helt klart hogst upp pa agendan. Sa det blev riktigt sent igar. En jobbig grej med att komma hem till rummet full ar att man inte kan balja i sig litervis med vatten, nagot som jag forsoker komma ihag att gora i samma situation hemma i Sverige, efter som kranvattnet har ar allt annat an drickbart. Detta lilla dilemma resulterade i att jag vaknade upp med en kraftigt palldunk och en ihallande yrsel imorse. Sa jag har inte varit skitpigg idag.
Det blir en helt klart lugnare kvall ikvall. Men middag och nagra Angkor slinker helt klart ner. Vi har ju semester.
Welcome to the djungle.
I skrivandets stund befinner vi oss pa varat guesthouse i Sieam reap. Sieam reap ar staden var i alla turister som besoker Angkor-omradet bor.
Vi kom hit igar kvall och akte direkt ut till Angkor-omradet med var chauffor Mr. Long for att hinna klippa solnedgangen i ett hogt belaget tempelt. ""Very najs vjeew, mate!"sa Long.
Sa imorse fortsatte vi att utforska alla tempel i det helt gigantiska templeomradet. Vi var bokstavligen uppe med tuppen som gal 04:47 och kordes ut till det storsta templet (Angkor wat) for att hinna se soluppgangen. Det var smatt absurt att se oandlig karavan av mopeder och tuktuk's kora pa leriga vagar i djungeln mitt i natten for att ta sig till alla tempel. Efter soluppgangen forstatte vi runt hela dagen for att hinna se atminstone de storsta av alla olika tempel. Det ar svart att hinna med allt pa en dag med tanke pa att omradet ar ungefar lika stort som Sthlm. Vi har en brutal mangd bilder fran Angkor och bade jag och Jonne ska forsoka lagga upp dessa pa facebook sa snart som mojligt (bilderna ar tyvarr for stora for att ligga pa bloggen..).
Imorgonbitti aker vi ner till Sihanoukville som ligger belaget vid Kambodjas korta kustremsa i soder. Dar blir det till att lapa sol och bada(!!!) i en knapp vecka, ar det tankt. Jag och Jonatan var lojligt nara att doppa oss i Angkor wat's vallgrav idag men bangade pg.a gront vatten och stirrande locals. Sa forsta badet kanske kommer imorn kvall!
Och det kommer blir en classicah!
Phnom Penh och Mekongdeltat.
Guiden - Varldens kanske samsta guide, alla kategorier. En schizofren kvinna som gick ifran att gapskratta at allt man sa till att sura ihop totalt och vara grinig mot hela gruppen i tvatimmarsintervaller. Hennes bristande engelska gjorde att man inte fattade ett skit om sakerna vi besokte. Idiot.
Knarkaren - En sjukt skakig, smal kille fran Schweiz. Ca 35 ar, reser ensam och anda varldens osakraste manniska. Fick panik i en bilko.
The thing and the danish chic - Tva personer som till vardags pluggade computer engeneering i Singapore. Jag skriver personer eftersom det oerhort svart att konsbestamma den ena av dom. Men den var en tjej.
Israel-gubbarna - Tva gamla judar med olmage av den konservativa skolan. Delade sitt hat mot Islam med en Australiensare och vadrade det klart och tydligt under langa bussresor. En av israelerna stod for resans sjukaste beslut nar vi var besokte ett tempel en bit upp i ett berg. Han bestammer sig da for att klattra upp for hela berget, helt sjalv. Resultatet blev att alla ovriga fick sta rakt upp och ner och vanta pa honom i en dryg timme. Hans redan reducerade popularitetspoang sjonk till gruppens lagsta.
Aussie and his wife - Australiensk rasist som hatade och hanade allt som inte var vasterlandsk kultur (har australien nagon kultur?!). Trots detta var han gift med en Vietnamesisk gammal dam som skrek hela tiden pa obegriplig engelska.
Vietnamesamerikanerna - En familj som bestod av ett Vietnamesikt par som hade flytt fran Vietnam for typ 30 ar sedan. Dom var trevliga och inte heller overlyckliga over hur trippen urartade sig. Kvinnan var sjukligt lik en ung Yoko Ono. Med sig hade dom sin ca 10 ar gamla son som sag ut att vara fett bra pa tv-spel.
Paret - Tva st tva meter langa, rodhariga kanadensiska bogar. Dom var trevliga.
Behover inte forklara att trippen inte blev jattelyckad. Utover den underbara gruppen sa var aktiviteterna inte sadar super roliga heller. Kandes mest som tidsfordriv for innan vi skulle forflytta oss igen. Det var daremot skont att aka bat over gransen langst Mekong.
Har i Phnom Penh stannar vi i en natt till (kom hit iagar), sedan aker vi upp till Sieam reap och Ankor wat. Skriver mer darifran. Nu ska vi ut och kika pa Killing Fields ar det tankt. Kanns inte speciellt kul men vore fel pa natt satt att inte gora det nar man val ar har.
Adjoken, adjo.
Saigon (HCMC)
Staden ar sjukt olik huvudstaden Hanoi uppe i norr. Saigon kanns mycket mer som en storstad med bredare gator och mer vasterlandsk stil pa allting. Jonatan sa i en sallsynt stund av klarsynthet "Ju langre soder ut i Vietnam man kommer, ju langre vaster ut kommer man.". Valdigt sant och jag tror han hade last det i nagon guidebok om landet.
Vara tva dagar i Saigon har vi agnat at krigshistoria. Igar var vi pa stadens krigsmusem som bara ligger nagon km fran dar vi bor. Det var intressant men mot slutet kandes det nastan som man borjade bli avtrubbad av alla hemskheter. En intressant detalj ar att kriget har skildras fran en valdigt vietnamesisk synvinkel, istallet for den som man ar van vid fran alla amerikanska krigsfilmer.
Idag fortsatte vi med historialektion och gav oss ivag pa en trip till Co Chi-tunnlarna nagra mil norvast om staden. Co Chi var ett djungelomrade dar striderna under Vietnamkriget var orehort intensiva. Trots massiva insatser fran USA lyckades man aldrig besgra de Vietnamesiska gerillasoldaterna (nagot som var guide sa med ett leende pa lapparna saker 20 ggr..). I Co Chi byggde vietnameserna ett 200km langt tunnelsystem som man levde i under flera ar for att bekampa amerikanerna. Val nere i tunnlarna var det sjukt klastrofobiskt och varmt. Man kunde knappt ta sig fram tar det var som minst och da var vi anda i en "turistanpassad" tunnel. Riktigt haftigt att se.
Vi har aven hunnit med att klubba i Saigon.
Har kommer lite skillnader fran att klubba i Sthlm:
Koer. Inga krogkoer har. Alla gar bara in och forsker se sa harda ut som mojligt.
Burk-ol. Snart pa en krog nara dig..
Ladyboys. "I rike u! You come with mee, yeees!".
Rena toalatter.
Cigrettrok.
Imorn ska vi ge oss ut i Mekongdeltat pa en tredagars-trip som avslutas i Phnom Penh, Kambodja. Det blir nog kul. Hoppas pa skona manniskor i var grupp!
Jonatan kopte en gitarr idag ocksa. Suzy heter den. Vinrod och assnygg.
Avslutar med det.
Chia tay ai!
Nha Trang - Dalat
For nagra timmar sen anlande vi till staden Dalat som ligger i sodra Vietnams hogland, ca 1500 over havet.
Vi stannade bara en natt i Nha Trang eftersom vadret var allt annat an mysigt dar. Staden Nha Trang i sig var typiskt turist ort med en valdigt lang lang strand som strckte sig langst med hela staden. Det hade sakert varit valldigt skont att ligga dar och slappa ett par dagar i solsken, men ett typiskt stalle som ar beroende av vadret. Jag och Jonne var anda taggade pa att doppa oss i sydkinesiska sjon, trots storm med tre meter hoga vagor. Sa dar stod vi, ikladda badshorts i bar overkropp och brosten fyllda av spand forvantan. Nar vi precis har tagit mod till oss att springa i kommer en badvakt och skriker "No swimming today. Dangerous!". Bojrt! Sa det var bara att kla pa sig igen och knata hemat.
Vi far se hur lange vi blir kvar i Dalat. Antingen stannar vi tva natter och aker pa nagon tur till kringliggande sevardeheter imorn hela dan. Eller sa hoppar vi pa bussen direkt till Saigon och stannar nagon dag extra dar. Javligt oklart just nu.
Trang nguyen phu tran hong pang qouc chua pong bah phat hanh!
Vet inte vad dom orden betyder men dom star fan overallt i Vietnam. Inte i den ordningen, men anda!
Hoi an
Jag och Jonne var hade en brutal utgang igar och vi hade ett litet svenskhang pa en av stadens fa barer som har oppet sent. Det var nice. I ovrigt ar det inte sa jattemycket svenskar har, utan valdigt blandat. Forutom igar sa har vi inte gjort nagot speciellt forutom att slappa egentligen. Jonatan har varit pa sjukan och fatt en massa mediciner for sin hosta sa nu blir det forhoppningsvis battre. Dom hade tydligen rontgat han lungor och allt sa det verkade ju seriost.
Ikvall ska vi ta oss ner till staden Nha trang ungefar 50 mil soderut. Annu en brutal bussresa vantar inatt alltsa. Jag och Jojn-Jojn sov inte sa mycket inatt sa jag hoppas man slocknar pa bussen. Forra resan satt jag brevid en Vietnames som tog beslutet att lagga upp sina ben over mig och vilade dom mot fonstret (jag satt innerst) nar han sov. Det var lite intressant men jag tror jag kompenserade det genom att vara ungefar dubbelt sa stor som honom, och tog plats i ovrigt.
Holy moly, sa hors vi.
Halong bay.
Nu ar vi ater i Hanoi efter en natt och tva dagar i Halong bay. Halong bay ar ett omrade 3 timmar utanfor hanoi med en slags skargard som bestar av kalkstens oar. Halong Bay raknas som ett av sydostasiens haftigaste naturomraden och det var riktig, riktigt maffigt. Bland det coolaste jag har sett i den vagen, helt klart. Vi hamnade i en grupp med ca 20 andra, besokte tva stora grottor och bodde pa en kinesisk donk under hela resan.
Vi var yngst i gruppen men det var anda en hel del skona manniskor, bland annat en svensk, en britt, en dansk och tva amerikanska tjejer. Vi satt uppe pa dack med dom hela kvallen och drack Bia Hanoi och testa att roka vetnamesisk tobak i en stor bambu-bong. Tobaken var brutalt stark och man blev prrrrritty wasted om man rokte som vietnameserna visade att man skulle gora. Men kul att testa!
Nu sitter vi och vantar pa att bussen till Hoi an, en stad ca 60 mil langre soderut, ska ga. Vi har alltsa en 13 timmars bussresa framfor oss. Javligt bojrt.
Jag kommer inte fixa nagot mobilnummer nu i Vietnam och Kambodja, fixar det istallet nar vi kommer tillbaks till Thailand. Det gor vi nan gang i mitten av november.
Hej sa lange!
Hanoi.
Nu har vi varit nastan tva hela dagar i Vietnams huvudstad Hanoi. I den har staden ar det en 99.99% risk att du blir pakord av en moppe. Det finns absolut inga trafikregler overhuvud taget och folk kor som om dom hade fyra gravida fruar pa baksatet. Vi har bland annat korsat en motorvag tills fots. Knepet ar att bara ga, inte springa och aldrig tveka. Vi overlevde.
Idag har vi varit pa klassisk sightseeing runt om i stan och varit lite kulturella. Vi sag bland annat en Pagoda som var 1000 ar gammal, utan att alls veta vad fan det var. Efter det sag vi ett tusen ar gammalt universitet. Det hade vi mer koll pa, iaf Jonne.
Imorn aker vi till Halong bay och ska stanna dar en natt. Ska sova pa en donk (bat..) och alla hoppas pa att fa LIGGE! Sojft att ligga och lyssna pa vattnet mot baten i takt med att man LIGGER! Foga troligt men men..
Sista dagen i bangkok var vi pa tva brutalt stora kopcentrum utan att egentligen shoppa nanting, MBK och Pantip Plaza. Sen knallade vi runt en hel del i China Town. Det var sojft.
Vi var aven med om tva fantastiska taxi resor. En med en snubbe som var sjukt forvirrad. Han krokade en gang och fick minst 10 motorstopp. Inget att rekommendera i Bangkok. Allt detta hann han med pa ca 20 min. Nasta resa var pavag ut till flygplatsen igar morse. Kille tyckte det var kul att ligge ca 1 meter bakom bilen framfor i 150 km i timmen pa en 80-vag (notera att jag inte overdriver pa nagot satt..). Han gjorde aven dom mest sjuka omkorningarna jag nagonsin har upplevt (las: korsa tre korfalt utan att veta vad som kommer bakom, 150 km/h med brutalt mycket trafik.). Vi ar chockade men glada att vi overlevde.
Nu ska jag och Jonne ut och dricka lite Bia Hoi. Det ar Vietnamesisk fatol for ca 1 kr glaset. Jonatan ska hem och lagga sig for att han "ar lite sjuk". Hostar som en uteliggare, gor han.
Horde att det var sno hemma. HAHAHA!
Hej!
BANGKOK
Hallooooj!
Antligen ar vi framme i Bangkok!
Resan gick jattebra och vi traffde jonne har pa Burger King pa Khao san raod, precis som planerat.
Hjalten Jonne hade t.o.m. fixat boende for oss alla. Ungefar, i svenska kr 30 kr natten, valdigt nara Khao san road = Tagget! Enkelt men rent och gemensam dusch med alla andra gaster. Hade kunnat bo sahar resten av resan.
Ikvall har vi kakat middag och druckit en hel del chang och en bucket (jaja kanske lite tidigt..) for att fira att resan ar verkligen igang. Imorn blir det lite sightseeing och kanske ett snabb-stopp pa kopcentret MBK for att kopa saker vi har missat i packningen. Ultimat start pa resan, sahar langt!
Ville bara ge ett livstecken sahar i borjan. Puss pa er dar hemma. Och hoppas att det snoar blotsna!
Hej då på ett tag-festen.
Jobbade idag. Det var min allra sista arbetsdag på iaf fyra månader. Helt sjukt egentligen. Nu har man alltså fyra månaders "semester" framför sig. Inte utan att man får lite ångest över vad man ska fylla all denna tid med.. Sol, bad, Chang och smått desperat raggande på olika feminina, kringströvande och icke ont anande backpacker-gäng? Dessa känns som förhandstips med inte allt för höga odds just nu. Hade jag haft något över att undvara av reskassan hade jag lätt slängt in ett bet på att någon av de sakerna (eller varför inte en kombination av dom?) kommer bli vår huvudsysselsättning under resan. Nu ska jag sova ruset av mig för att vakna upp till en vidrigt ostädad Gullmaslägenhet. Det blir disk och städning imorn. Men va fan, jag är ju ledig. Tid har man ju så att det räcker och blir över av. Nu.
Drama before depature.
Men men, det enda vi kan göra nu är ju att hålla tummarna för att läget hinner förbättras innan vi kommer dit. I värsta fall får vi lägga om rutten och åka direkt till södra Vietnam eller varför inte joina Tommy och dennes familj som ska till Thailand i slutet av november. Summa summarum, det är inte speciellt synd om oss. Vi är ju turister som kan välja att vara nån annanstans. Värre då för Vitenameserna som tvingas stångas med problemen i vardagen.
Lite skumt är det ju att det händer dramatiska saker redan innan vi har kommit i väg. Läste också att det hade smällt två bomber i södra Thailand. Känns som det kan bli fyra spännande månader..
Jonne drar.
Jag har tänkt att använda den här bloggen lite som en informationskanal för att berätta vad fan vi håller på med egentligen, var vi befinner oss och ungefär hur vi mår. Jag gissar på förhand att jag även kommer skvallra en hel del om vad Jonatan och Jonne har hittat på under resan. Jag gissar också att jag kommer ventilera en del frustration mot dessa två i denna blogg under resans gång. Fyra månader, klart man kommer lacka på dom.
Jag tänker inte skriva så mycket mer just nu. Känns lite väl Zakynthos-07 att starta en brutal taggingsblogg. Det är inte det som är tanken. Men jävlar vad taggad jag är..
Just det. Jag hade min sista träning med Enskede IK idag. Egentligen en riktigt stor grej. Jag räknade snabbt på det. Jag har borde ha gjort ungefär 1300 träningar i Enskede IK sedan jag var ca 12 år gammal. Det är ungefär 2600 timmar. Det är drygt 108 hela dygn. Det är ganska exakt så många dygn som jag ska vara borta på min resa. Skumt.
Hursomhelst så kändes det inte som någon jättestor grej på träningen idag. Tar det som ett kvitto på att jag har valt rätt.
Det känns rätt att resan på sätt och vis har börjat..